Första gången jag träffade Emil var på Smögen i somras. 5 juni för att vara helt exakt. 95orna hade fullt upp med sitt studentfirande, och jag hade fullt upp med att kolla in Emil. Vi pratade lite smått på förfesten, dansade tillsammans med alla och hade det trevligt. Det var inte mer med det. Mot kvällen hamnade vi alla vänner i en sjöbod där det var stor fest i full gång. Alla skulle ut, men jag var ju bara 17 år. I stress och panik kom Emil rakt mot mig och så gick han och jag själva till Bremers, där han lätt fixade in mig. Jag hade en underbar kväll med honom och jag blev kär med en gång. Allt gick väldigt fort och vi blev tillsammans nästan en månad efter bara. 

 

Bilden jag la upp tillsammans med detta inlägg är lite det jag vill skriva om. En träff med någon i några timmar kan förändra så mycket. Jag hade velat ha kille länge, men slutade tillslut leta efter kärleken. Jag minns när jag sa till Vendela att jag ska sluta leta och låta kärleken komma till mig. Fantastiskt nog gjorde den det. Det var Emil som tog initiativet att pussa mig, och som jag föll för honom. 

 

Jag fick inte bara en underbar kille, utan också en familj runt honom. Han har skilda föräldrar vilket har gjort att jag fått möta många nya människor. Många nya, som jag alla älskar! Jag har fått två extra familjer i mitt liv, hans två systrar, Emma och Ellen, som jag blivit väldigt bra vän med, hans minsta syster som alltid är så oerhört gullig och sen hans lillebror som är den sötaste killen som existerar. Jag har fyra svärföräldrar som känns som riktiga famliljemedlemmar. Det är släkt runt om detta som också accepterade och tog in mig direkt, vilket faktiskt var väldigt viktigt för mig. 

 

Jag skulle göra nästan vad som helst för Emil. Inte för att jag måste, för att jag vill. Han är världens bästa vän som alltid stöttar, och han är den bästa killen jag någonsin fått chansen att träffa. Jag har lagt ner hela mig och mitt liv i hans liv. Även om det någon dag skulle ta slut, som jag absolut inte hoppas det kommer, så har man ändå vågat. Jag har vågat släppa in någon till 1000%. Det är viktigt att tänka på.